Historia

Byerum Sandvik är beläget på västra sidan av Öland mellan Löttorp och Böda, mitt för Blå Jungfrun. Byrums raukar är kanske bekant för de flesta och det är där pensionatet ligger. Byrum Sandvik är sedan gammalt en samlingsplats för ortsbefolkningen. Vanligt var att familjen åkte dit med häst och vagn på söndagarna, badade, kokade kaffe och kopplade av.

Historien om Byerums pensionat började på 30-talet när Eric Lindström köpte marken vid den gamla grustäkten i Byerum Sandvik. Då hade storebror Gustav drivit handelsbod i Löttorp sedan 1916 (nuvarande Morells restaurang) och även hunnit bygga ett hotell på tomten bredvid affären. Bröderna härstammade från Borgholm där föräldrarna dren en handelsträdgård i närheten av Kungsgården.

1934 byggde Eric en mindre pensionatsbyggnad. Den hade en öppen veranda som löpte runt hela byggnaden och där satt man sköna sommarkvällar. Först hade man träluckor som man satte för när vinden blev kall, men så småningom blev verandan inglasad.

Gustav tröttnade på att vara handelsman och köpte mark i närheten av pensionatet, bl.a. ett område som kallas skogsbrynet. Han byggda sedan upp ett antal sommarstugor och gästerna fick gå att äta på pensionatet. Eric köpte sedan hela området av sin bror.

1956 renoverades huset och utökades bl.a. med en större matsal och en övervåning. Vid ombyggnaden försvann större delen av verandan, bara en del med utsikt över havet och Blå Jungfrun blev kvar. Det fanns ett annex på gården och man kunde hyra ut ett 60-tal rum. Öl och vinrättigheter hade man och varje onsdag var det dans till dragspelsmusik. I källaren fanns en gillestuga och där var det alltid mycket folk. En glasskiosk fanns nere vid stranden och den finns fortfarande kvar men är nu omgjord till en samlingslokal.

När Eric dog 1974 var rörelsen utarrenderad eftersom Eric varit krasslig en längre tid. Vid arvsskiftet fick hustrun Inga pensionatet och resten delades mellan de tre barnen. detta innebar att stugorna försvann från rörelsen, annexet flyttade till en tomt på andra sidan vägen. Under en period övertog en av döttrarna pensionatet, men det gick inte så bra. Så småning om övertog Sparbanken kronan pensionatet och planerade att göra en kursgård.

1981 såldes rörelsen till Herbert och Ingrid Wepper. de startade med att modernisera huset och inrättade en pub i källaren. På sensommaren var det invigning med dans.

1982 kom så göran Östlund, Byrum Bygg, in i bilden. Mellan 1982 och 1984 byggdes södra flygeln och pensionatet gjordes om till ett lägenhetshotell. 51 lägenheter av varierande storlek blev resultatet och även en swimmingpool anlades mellan huset och stranden. Bostadsrättsföreningen Blå Jungfrun bildades men tyvärr såldes endast 7 lägenheter. Pris ex. för en mindre lägenhet fick man betala 295.000:- plus en årlig avgift på 4.700:-.

I april 1984 såldes de resterande lägenheterna till CCK-trading för 9 miljoner. Vintertid tog man emot flyktingar och sommartid badgäster, anläggningen fungerade då som en s.k. flyktingsluss. Fr.o.m 1986 blev det en permanent flyktingförläggning och en av de större arbetsplatserna på norra Öland, med ett 20-tal fast anställda och lika många till på diverse kringaktiviteter. Flyktingarna var från Irak, Chile, Albanien, Afganistan och Pakistan. I början serverades flyktingarna mat i restaurangen men senare infördes självhushåll. Statens invandrarverk drev flyktingmottagningen fram till september 1994, då man inte förlängde kontraktet.

Under tiden som flyktingförläggning slets byggnaden hårt och alla lägenheter var i stort sätt behov av renovering. Köket var utdömt och många inredningsdetaljer borttagna. Ventilationssystemet var helt ur funktion.

Ett stort renoveringsarbete började i januari 1995 då Kungsleden Syd tog över och rev ut den gamla inredningen och byggde om till lägenhetshotell. Man gjorde även om vinden till taklägenheter och den 17 juni hälsades de första gästerna välkomna.

Kungsledens syfte är att försälja anläggningen, men driver anläggningen till lämplig spekulant dyker upp